Ta vara på era friska hästar ...
Under träningshelgen i Markebäck i april hade jag en sån otroligt bra känsla som jag aldrig trodde jag skulle kunna hitta tillsammans med Claudia, en vecka senare rider jag det mest givande passet någonsin och verkligen känner hur hon förändrats. Kommande vecka får jag beskedet att hon har en senskada och vila i 6-12 månader. Utan förvarning, ingen hälta och endast en liten svullnad. Minns att jag blev helt förstörd och allt jag jobbat för bara föll ur händerna på mig. Jag trodde aldrig att den 14 åriga fullblods"märren" jag köpte med knappt en muskel på kroppen skulle biffa till sig och bli riktigt, riktigt snygg. Det var ju på kroppen jag dag för dag och vecka för vecka såg hur allt sakta men säkert tynade bort under vilan, vilket var extremt jobbigt och påminde mig om hur mycket jag skulle behöva kämpa för att komma tillbaka.
Dit jag vill komma är, var glada för era friska hästar och ta vara på det för helt plötsligt kanske ni också står där med månader av vila framför er, och det önskar jag absolut ingen. Jag är äntligen en riktigt bra bit påväg mot en fullt frisk och igångsatt häst, dock med en ständig rädsla varje dag över att skadan ska ha gått upp.
usch, det är lätt att bara ta för givet att ens häst är frisk och mår bra men skador och olyckor kan ju faktiskt drabba vem som helst! vet verkligen inte vad jag skulle ta mig till om min häst skulle bli skadad. men jag är glad för din och Claudias skull att ni snart är tillbaks igen!! =)
Jag vet hur det känns, jag fick sätta igång min ponny nydligen. Men efter att jag hade ridit henne idag så var hon varm och svullen..
Ja det är jätte hemskt man ska verkligen ta vara på dom. Jätte glad att du och Claudia är tillbaka igen :D
Bloggtävling på bloggen! kolla in. :D
Måste bara säga att du och claudia ser så fina ut ihop :D
Verkligen samspelta ^^
tummen upp för er
En fråga, varför rider du inte med engelsk nosgrimma?
Hon gapar ganska ofta därför vill jag använda snokrem :)
Bra inlägg! Mkt fint skrivet!
Hade en ponny för 3 år sen som jag red å tävlade å allt gick jättebra, började verkligen hitta "knapparna" på henne å sen helt plötsligt blev hon halt, kotledsinflammation, hovledsinflammation, å fortsatte vara de, gick tillslut bara i en hage för å se om hon kunde vila upp sig, men hon vart fortfarande halt..så hon fick avlivas =(
fick sen en ny ponny som hände ungefär samma sak med..gick riktigt bra efter ett tag å jag hade sån härlig ridkänsla med henne..sen blev hon halt å fick vila 6 månader...som tur var slutade det bättre än med den förra å hon e nu pigg å frisk xD
det är verkligen inte kul när sådant händer, senskador, eller "innanför" skador, som man inte riktigt ser å kan ta på är ruskigt jobbiga! hoppas Claudia håller hela livet ut nu å ni får en fortsatt härlig tid tillsammans! xP
Vet precis hur det känns. En av mina hästar köpte jag från uppfödaren i tyskland på ren chansning över telefon hon har en jätte fin tysk hoppstam och hade där endast fått föl men var inriden men ej utbildad så såg ut som en riktig föl märr stormage och utan muskler. Men gav henne tid att blir tillriden och hon gjorde enorma framsteg och blev riktigt fin och hoppade hur bra som helst en riktigt blivande stor stjärna var vad hon var. Men när nästan ett år gått men fin fina tävlingresultat som 6åring upp till fin felfria1 120cm hoppningar och vi skulle precis börja tävlingssäsongen som 7åring som jag hittade henne bockhalt i hagen. Var på åtskilliga klinikbesök både här i stan och var till uppsala och till strömsholm men ingen hittade något fel i benet förutom att det satt på insidan hasen på det högra bekbenet. Vi fortsatte undersökningarna men bestutade att hon skulle få vila ett år och sen skulle vi få se om hon höll för ridningen igen, jag tog beslutet att betäcka henne vilket skulle ge henne ett års vila. Men vi såg att när dräktighetet närmade sig slutet och hon blev riktigt tung så blev hon halt igen. Men med fölet ute (en förhoppningsvis blivande stjärna som sin moder) så fick hon vila en månad och hältan var borta så började jag skritta henne 1 mån sen trav 1 mån och hon verkade helt fräch men så fort jag började med galoppen så blev hon tvär halt igen. Så hennes framgångrika kariär som tävling häst blev extremt kort. Så tyvärr så kommer hon att få sluta sitt liv i vinter efter avvänjingen av fölet. Det är ett tufft men rätt beslut eftersom hon inte kan gå som sällskapshäst och inte håller till avel så känns det bäst för henne.
Usch, vilken jobbig känsla ! Jag hoppas verkligen inte att Claudias skada går upp igen ! Lycka till i framtiden ! :)
Vet du varför/hur hon fick skadan?
Hon blev svullen efter att ha åkt transport till tävling, har film på när hon nästan ramlar i transporten och är nära på att få benet över bommen så hon tänjde nog ut senana då. Svullnaden gick ner ett par dagar efter, sen kom den tillbaka igen ..
Usch, ja vet hur de känns :/
Vi fick ta bort min b-ponny pga att han var halt av och till i 1 ½ år :/
De är det värsta som kan hända en, ja lovar! :'(
De vill ni absolut inte vara med om, så ta väl hand om hästarna !
Usch sånt är inte kul :( men du får tänka på att hon fortfarande finns hos dig, så ta vara på era sjuka hästar också, en dag blir de sjuka/gamla och kmr få vandra vidare till de evigt gröna ängarna... Det har hänt alldelles för många gånger och då ångrar man att man inte var hos sin lilla häst mer ändå...
Och vilan går fort ändå ska du se, min häst fick opereras för tarmvred i januari och han hade mycket liten chans att överleva! Men han klarade det och jag har aldrig varit så lycklig över att han finns kvar hos mig <3
Så tråkigt men långvariga skador, är i det läget nu... Allt man kämpat för försvinner .... /: men kul att claudia är på gång igen ! (:
Mycket fint skrivet!
Jag hatar att mina djur ska skada sig! Jag har dock inte häst utan "bara" kaniner som många tänker. Men det är inte "bara" kaniner för mig utan varje kanin betyder lika mycket för mig som
din häst. I förregår så hoppade min hona som jag fått stort förtroende från, från min axel och slog sig rakt ner i dörrens kant och jag trodde att hon skulle bryta revbenen (de är små som tandpetare). Så kollade igenom hela henne och upptäckte att det bara rann blod från knät. Om du tänker dig att din häst ramlar och slår upp ett hål på knät och sen kan du se skeletet. Så såg hennes knä ut. Hemskt rent ut sagt! Jag höll på att dö där ett tag.
Skulle jag åkt med mina kaniner till vetten varje gång de hade skadat sig så hade jag varit 1000kr fattigare för varje gång de skadar sig och då hade jag varit 6000kr fattigare när alla varit skadade en gång.
Hemskt oavsätt vilket djur som är skadat för det betyder mest för personen.
Jag vet hur det är, det är så hemskt..
Min häst var i vila sens 1 Mars till 16 September. Däri mellan så försökte jag sätta igång henne 2ggr. Men då kom det andra nya skador så har i princip fått skrittat 20-30 min utan att veta om min häst äns skulle bli bra nånsin. Men nu är vi på banan igen och ber till gud att skadan inte ska komma tillbaka under igångsättningen eller i framtiden :)
vet hur det känns, min ponny fick först hovledsimflamation sen senskada och sen fång...
Hej!
Måste bara säga att det på ett sätt känns fantastiskt att få veta att man inte är ensam om att ha otur när det gäller skador och liknande. Ingrid, jag var i typ samma situtaion som du, hade tränat upp min ponny och vi hade precis kommit ut och börjat tävla och det gick riktigt bra :) taggade som sjutton till dm, förra hösten...tre dagar innan tävlingen hittades han ute hagen m en tjock pinne rakt upp i buken.Samma kväll stod vi på strömsholm och visste inte om han skulle överleva..fruktansvärt är det enda ord som kan beskriva vintern som förljde , trots att han klarade sig :) så var det sjukt mkt jobb för att komma tbk. I våras fick jag veta att jag var tvungen att operera min fot, och ungefär samtidigt upptäktes en artros i min ponnys framknä, som ännu inte har blivit bra :( så jag bli så glad när jag ser att det är möjligt för andra, då vågar man liksom hoppas :) lycka till alla ni!
